7 mars 2013

Potatis i halsen

Ett halsont blev till potatishals blev till halsfluss. Så idag gick vi till farbror doktorn, Lina fick meducin och om tio dagar ska hon vara frisk igen. Hurra!

Under en hel dag sa Lina totalt ett tiotal ord pga halssmärtan. Det var en underlig dag, kändes lite som att man (jag) var ensam fast ändå inte. Men nu pratar hon på igen med grötig stämma och allt är frid och fröjd. Det kommer dock fortfarande vatten ur näsan på henne när hon försöker svälja det hon dricker...

Vi tog en grottur för ett par dagar sedan. I en så kallad självguidad grotta, där man betalar inträde och sedan får gå, klättra och krypa igenom grottan själv med hjälm på huvudet och lampa i handen, utan en guide som visar en vägen. I och för sig är vägen väldigt utstakad och begränsad så att hitta är väldigt enkelt. Och svårighetsgraden på klättrandet och krypandet var inte direkt hög. Men det var trevligt ändå. När vi släckte lamporna 86 meter under marken och var helt knäpptysta så blev mörkret väldigt påtagligt. En äventyrsgrotta, som är snäppet högre på svårighetsgraderna, vore mycket trevligare och äventyrligare men då får man öppna plånboken därefter också. Vi tar en sådan tur hemma i Sverige istället där det kostar gratis att självkrypa.

Något vi inte har jättegott om i de svenska självkrypargrottorna är stalagmiter och -titer. Dessa har det funnits gott om här, i de två grottor vi varit inne i hitills. Stora som elefantben, och antagligen ännu större än så ibland. I härliga färger och former. I senaste grottan hittade vi en stalagmittomtefamilj. Med tomtefar, nissar och en tomtemor i täten. Men vi fick inga paket :(

Just nu är vi på en camping i Margaret River och väntar på att Linas pencillinkur ska börja verka en aning innan vi far vidare. Det blir lite vin, ost och chokladsmakning på vägen innan vi hamnar lite mer söderut för att göra en vandring mellan trädtopparna. Något som sagts fler gånger om ska vara ypperligt underhållande.

Så efter att ha väntat på registreringspapper i ett par veckor, bilreparation ett par till, så kan vi lika gärna vänta på tillfriskning ett par dagar också. Hej hopp!

1 kommentar:

  1. Hæ Lína og Micke, Við hérna á íslandi fylgjumst með ferðalagi ykkar í ástralíu. Vonandi gengur allt vel eftir hálsbólguna og bilaðan bíl, passið ykkur á sólinni og sjáumst vonandi sem allra fyrst á íslandi.
    kv. Óli og Davíð og allir í geirakoti.

    SvaraRadera